Tema = rädsla
Gudarnas gåva till männskligheten...Power king! Sitter med min vän Hoffe över skype medans vi tittar på lite klipp på youtube. Det börjar med en gapflabbande Hoffe som inte går att hejda och min skype conversation piper till. Jag har fått en länk.. På det mest störda, skrattframkallande, sötaste, empatifyllande klipp jag sett!
I stort sett en kille som spelar spel och pratar med sina vänner över skype dom med och tillsammans spelar dom ett spel som heter "Amnesia" (sidenote-jag ska kolla mer in på det, älskar skräck spel :)) och killen är livrädd.. Han frucktar för sitt liv! Hur som så här kommer länken, värt att titta på!
Jag klandrar inte killen eller tycker det är överdrivet, klart att man kan känna rädsla vid sånt. Vare sig det må vara i spel, filmer, av nåt djur,personer eller miljöer.. Man kan bli och vara rädd för exakt vad somhelst. Min söts brosa var livrädd för paraplyn och fjärilar som barn. Jag hyperventilerar och får panikångest vid harkrankar. Min söt gör likadant för spindlar. Och det i sin tur leder till fobier.. Vad blir /är ni själva livrädda för??
(Notera, det tog till och med fan emot att lägga upp den här bilden, GOOGLA på harkrank gör jag nog inte mer..)
Intelligensnote! Rädsla och fruktan är något man har inristat i sitt DNA som en gåva av våra förfädrar, men även så vi blivit uppfostrade med. Barn är nyfikna, föräldrar är beskyddande. Ett barn går i skogen o får syn på en orm, vid första anblicken blir barnet inte rädd, utan nyfiken och börjar gå fram till ormen. Föräldern vet -ormen är farlig- Och kan i skrikande/gråtande anda rycka bort barnet från ormen och barnet reagerar på mamman och tänker - "mamma är rädd, jag ska vara rädd för ormar". Eller om man har förknippat ett föremål eller ett djur med en hemsk barndomsupplevelse.
Rädsla är trots allt vad man känner vid livshotanda situationer, vare sig det är inbillat eller på riktigt. Kort och gott - Det triggas igång via det sympatiska nervsystemet (flight or fight). Och precis som det låter - man råkar in i ett negativt möte med antingen en annan människa eller ett djur eller vad fan som helst så avgör den delen av hjärnan om objektet i frågan är överlägsen en själv, är den/det det så fylls kroppen av adrenalin som hjälper en att fly sin kos. Alla människor (eller vill jag tro) har ju nån form av självbevarelsedrift. Flight or fight instinkten är ju trots allt det som hjälpte våra fördäder överleva i dåtidens grymma och farliga tider. Och va fan spelar man skräckspel o kollar på skräckfilm för? Det är ju sett som en negativ känsla, denna rädsla. Ja man kollar på sorgliga filmer som gör så man gråter, man kollar på orättvisa filmer så gör att man blir förbannad. Allt för att leka med ens egna känslor på ett plan man kommer överens med. (en anledning att man inte låter barn se skräckfilm. Dom tror att det är på riktigt medans en vuxen ändå VET att det är en ihopfantiserad rulle gjort på produktörer, skådespelare och manusförfattare)
ett barn som måhända har blivit åtsagd att sova innan klockan är 9, annars kommer monstret under sängen att ta dig?
Kommentarer
Trackback
